Konsekvenser

Ja... det där med att göra paj (med traditionellt vetemjöl-pajskal) var ju kanske inte en så bra idé. Och att den där öppnade flaskan med det goda, söta, vita vinet stod i kylen på kvällen var ju kanske inte heller så bra. Och att äta pajrester både till lunch och till middag nu var kanske inte heller så klokt.
¨
Jag är nog mycket mer kolhydratskänslig än vad jag velat medge. Igår försökte jag ändå skrapa bort mycket av pajfyllningen och undvika pajskalet, men det slank ju ner lite pajskal i alla fall. Sen på kvällen var jag törstig och där stod den där flaskan med gott vitt vin och inte en flaska uppfriskande bubbelvatten.
¨
Och att slänga mat har jag fortfarande svårt för, speciellt just nu när jag har förhållandevis lite pengar kvar. Så det blev ju pajrester till lunch och då åt jag lite av pajskalet igen. Det är förbaskat gott det där pajskalet jag gör. Sen var jag hos en vännina och drack te efter skolan och påväg hem därifrån var jag dumt nog hungrig. Jag gick in på hemköp med förhoppningen om att komma ut gnagandes på en ölkorv. Men lagom i kassan slank det ner en påse med Risen choklad.
¨
Syrran åt choklad här i veckan och det bekom mig inte, men idag var frestelsen lite för stor. Först tänkte jag att en 70%ig kaka skulle göra jobbet av att stilla chokladsuget utan att ge mig för mycket socker, men så blev det inte. Jag är så svag. Jag står inte ut bara en liten bit pajskal med kohydrater utan att jag faller.
¨
Det var lättare, så mycket lättare, när jag bara drack sopporna. Då hade jag inget hemma i skåpen. Då var jag inte i affären så mycket och det enda jag gjorde där var att gå till hyllan med bubbelvatten och den med kattmat. Fokuset var ett helt annat. Nu går jag och spejar och spanar på saker jag kan äta. Tanken fastnar vid det där med mat och vad jag ska äta och inte. Nu föll jag. Imorgon kväll ska jag göra en rensning av ALLT i mitt hem som jag inte ska/får/vill äta och ge bort det. Att det inte sker nu är för att jag har annat att göra och imorgon väntar en heldag i skolan, är jag inte hemma kan jag inte vara olydig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0