Silverkanten

¨

Start:

Vikt: 112,9

Fettmassa: 57

Vatten: 40,9

Fettfri massa: 55,9

BMI: 39,5

Byxstorlek: 50

¨

Nu:

Vikt: 101,4

Fettmassa: 44,1

Vatten: 41,5

Fettfri massa: 56,7

BMI: 35,5

Byxstorlek: 44

¨

Skillnad:

Vikt: -11,5

Fettmassa: -12,9

Vatten: +0,4

Fettfri massa (typ muskler): +0,6

BMI: -4,0

¨

Inte så illa på knappt 6 veckor. Att jag inte har nått under 100 riktigt än är ju inte hela världen. Det händer ju snart nog ändå. Vi pratade lite om det där med målen nu på mötet idag. Några har satt vikter som mål: ex. När jag väger 84 ska jag gå med gänget ut och äta lunch nästa gång; en del har satt fasta datum: ex. om två månader, 14:e april, ska jag börja äta mat igen.

¨

Men för mig är det där med målen lite difusare. Jag vill ju så klart nå mitt mål på under 80 kilo, gärna på så kort tid som möjligt. Men om jag hamnar på 79 eller på 75 spelar inte så stor roll för min del. Och om jag gör det före eller efter valborg är inte heller så viktigt. Det viktiga för mig är känslan. Jag vet inte riktigt när den kommer att infinna sig... Det kan hända vid 85, eller vid 77 kilo. Det kan hända imorgon eller om två månader. Känslan av att jag har en fysik som inte längre hindrar mig från att göra vad jag vill, precis vad jag vill, när jag vill det. När jag för första gången sprang en kilometer (eller sprang och sprang... jag flög fram i 9 km/h någon minut åt gången och gick resten på 5km/h) på under tio minuter hade jag den känslan. När jag igen gjorde det på under 8 minuter förra veckan fick jag den känslan. Men jag är inte klar än. Jag behöver få utmana mig själv lite mer varje gång och sakta men säkert når jag den där punkten när det inte längre finns några gränser.

¨

Idag var lite av ett bakslag - jag hade inte gått ner så mycket som jag hade hoppats. Samtidigt vet jag att jag inte har varit i gymmet sedan i tisdags förra veckan, jag har inte kommit ut på de där promenaderna varje dag... Jag har inte varit lika aktiv den gångna veckan som jag varit tidigare. - 3 kilo på två veckor är fortfarande bra. - 11,5 på 6 veckor är grymt bra. Jag är bra! Oavsett vad vågen visar, så länge den visar minus, finns det inget att vara missnöjd med.

¨

Nu ska jag slutspurta med hemtentamen som jag jobbar med nu: en recension av Varför män? om manlighet i litteraturen en avhandling av Torbjörn Forslid. Avhandligen sa igentligen ingenting jag inte redan visste och kändes lång att läsa, av den anledningen. Nu har jag lite mindre än 24 timmar på mig att prestera en hel recension på 2-3 a4 om boken. Jag har inte skrivit ett enda ord än. Bra jobbat! (där är något jag kan vara missnöjd med på riktigt.)